Rekommendationer & regler
På denna sida hittar du samlad information om miljökrav och lagar som gäller vid bottensanering och båtunderhåll. Informationen riktar sig både till dig som båtägare och till båtklubbar som ansvarar för mark, anläggningar och verksamhet där arbete på båtar sker.
Välj det innehåll som är relevant för dig:
Regler som berör dig som båtägare
– vad lagen faktiskt säger och varför det spelar roll
Att sanera en båtbotten är inte bara en teknisk fråga. Det är en fråga om miljöansvar, hälsa och lagkrav. Nedan förklarar vi de viktigaste reglerna – var de kommer ifrån och hur de påverkar dig som båtägare eller båtklubb.
Vi har medvetet valt att förklara detta enkelt, korrekt och utan skrämsel, men med respekt för att det handlar om allvarliga ämnen.
Sammanfattning för dig som båtägare
Att ta ansvar för bottensanering handlar inte om byråkrati – det handlar om att:
- skydda din egen hälsa
- undvika framtida problem
- bidra till renare vatten
- följa lagen
Gör du rätt från början är det både tryggare, enklare och mer hållbart – för dig och för kommande generationer.
Rekommendation och regler för dig som båtägare
1. TBT är förbjudet – helt och utan undantag
Vad är TBT?
Tributyltin (TBT) användes tidigare i bottenfärger för att hindra påväxt. Det visade sig dock vara extremt giftigt, även i mycket små mängder. Ämnet orsakar bland annat:
- hormonstörningar hos vattenlevande djur
- skador på ekosystem
- långvarig förorening av bottensediment
Vad betyder det för dig som båtägare?
- TBT förbjöds på fritidsbåtar i Sverige redan 1989
- Idag är TBT förbjudet i hela EU och internationellt
- Förbudet regleras genom:
- EU-förordning (EG) nr 782/2003
- IMO:s Anti-Fouling Systems (AFS) Convention
Om TBT upptäcks på din båtbotten finns inga dispenser.
Färgen måste tas bort och saneras på ett miljöriktigt sätt så att ämnet inte sprids till mark eller vatten. Det innebär att båten inte får sjösättas förens färgen avlägsnats.
2. Koppar och zink – tillåtna men strikt reglerade
Varför spelar det roll?
Koppar och zink används fortfarande i vissa bottenfärger och är tillåtna biocider i rätt sammanhang. Samtidigt är de:
- giftiga för många vattenlevande organismer
- skadliga även i små mängder
- långlivade i miljön
Vad innebär det i praktiken?
När du slipar eller skrapar bottenfärg frigörs partiklar som innehåller dessa metaller. Du strider mot försiktighetsprincipen i Miljöbalken när du utför jobbet:
- utan inneslutning
- utan dammuppsamling
- direkt på mark
Du som båtägare är skyldig att vidta de skyddsåtgärder som behövs för att förhindra spridning av farliga ämnen.
3. Slipdamm och färgrester räknas som farligt avfall
Vad gäller?
Vid bottensanering räknas följande som farligt avfall:
- slipdamm från bottenfärg
- färgrester
- plast och täckmaterial
- använda skyddskläder, filter och handskar
Ditt ansvar som båtägare
Farligt avfall ska enligt lag:
- samlas upp
- förvaras säkert
- märkas
- lämnas till godkänd mottagare eller hämtas av godkänd transportör
Detta regleras i Avfallsförordningen (SFS 2020:614).
Att låta damm spridas i marken eller hamna i vattnet är inte tillåtet.
4. Båtklubben har ansvar – men du har också ansvar
Vem ansvarar för vad?
Om du sanerar din båt på en båtklubbs område räknas klubben som verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Det innebär att klubben måste ha rutiner och kontroll över hur arbetet sker. Samtidigt har du som båtägare ett personligt ansvar att:
- följa klubbens regler
- använda rätt metoder
- hantera avfall korrekt
Miljöbalkens krav på kunskap och försiktighet gäller alla – även privatpersoner.
5. XRF-mätning – ta reda på vad som faktiskt finns på din båt
Varför behövs mätning?
Det går inte att avgöra med ögat vilka ämnen som finns i en båtbotten. Därför krävs analys innan man tar beslut om sanering.
Vad är XRF?
XRF (röntgenfluorescens) är en mätmetod som används för att:
- identifiera koppar, zink och tenn
- upptäcka misstänkt förekomst av äldre TBT-lager
- avgöra om sanering krävs och vilken metod som är lämplig
Metoden används i praktiken av kommunala miljökontor och rekommenderas av Naturvårdsverket som beslutsunderlag.
6. Hur du sanerar din båt på ett miljöriktigt sätt
En korrekt bottensanering innebär att:
- arbetet sker i tät inneslutning
- rätt personlig skyddsutrustning används
- allt avfall samlas upp och hanteras korrekt
- arbetet dokumenteras
Detta är inte överdrivet – det är så du uppfyller miljöbalkens hänsynsregler och skyddar både dig själv och miljön.
Viktiga myndighetskällor för dig som båtägare
Naturvårdsverket – Skrovsanering av båtbottenfärg
https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/branscher-och-verksamheter/skrovsanering-av-batbottenfarg/
Havs- och vattenmyndigheten – Sanering av bottenfärg
https://www.havochvatten.se/hav/vagledning–lagar/vagledningar/sanering-av-batbotten.html
Avfallsförordningen (SFS 2020:614)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avfallsforordning-2020614_sfs-2020-614/
Miljöbalken (SFS 1998:808), kapitel 2
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/
EU-förordning (EG) nr 782/2003 – TBT-förbud
https://eur-lex.europa.eu
IMO – Anti-Fouling Systems (AFS) Convention
https://www.imo.org
Avfall Sverige – Klassificering av farligt avfall (PDF)
https://www.avfallsverige.se/media/0fjbmjkg/2024-09-web.pdf